Blir jag lycklig av det här? Varför vi tror att vi vet det vi sällan vet...

Michael Plant var en arbetslös, deprimerad filosof när han hittade verktyg som hjälpte honom bli frisk och samtidigt förändrade hans sätt att fundera kring lycka och välmående. Nu doktorerar han i ämnet vid universitetet i Oxford, England, och han har en spännande mix av filosofiska tankemodeller och praktiska råd att erbjuda den som funderar över lycka. Kanske till och med är intresserad av hur man själv kan bli lite lyckligare?

Det finns några olika sätt att definiera lycka och jag rekommenderar att du läser denna text vid tillfälle, för att bli medveten om de olika tillstånden, men när jag diskuterar lycka menar jag ”psykologisk lycka”, det vill säga hur vi upplever världen och livet och hur vi känner inför det vi upplever. Det finns några nyckelfaktorer som påverkar vår lycka, eller avsaknad av den, till exempel:

Hedonisk anpassning: Den korta förklaringen av begreppet hedonisk anpassning är att vi vänjer oss. Vi vänjer oss vid det mesta, även vid så vitt skilda saker som att vara fattig och att vara rik. Trots att vi fått en enormt mycket högre levnadsstandard i västvärlden de senaste 100 åren har det inte synts i de lyckomätningar som gjorts under 60 års tid. Detta faktum är så flagrant att det till och med fått ett eget namn - the Easterlin Paradox! Vi anpassar oss snabbt till både svåra och gynnsamma omständigheter, något som gör oss till överlevare i det långa loppet, med den lilla bieffekten att det vi idag tror kommer göra oss extatiska av lycka eller utom oss av sorg inte riktigt får så stark påverkan på våra liv trots allt. Daniel Gilbert, professor i psykologi vid Harvard, säger;

Du blir lyckligare av att gifta dig - om du inte är olyckligt gift, då blir du lyckligare av att skilja dig.

 

Affective forecasting: Vi människor är sociala varelser och hjärnans defaultläge är som ett kafferep.. Vi funderar ständigt på relationer och sammanhang, hur vi passar in eller inte och hur det påverkar våra känslor och liv. Trots det är vi bevisat usla på att gissa rätt i hur vi kommer att må  och känna i framtiden! För att göra livet ännu lite mer komplicerat är vi dessutom större delen av tiden helt omedvetna om hur dåliga vi är på denna gissningslek. Snarare tvärtom, vi tror verkligen att vi kan, att vi vet något om framtiden - och så fattar vi beslut idag på den lösa och opålitliga grunden. Några rätt får vi dock, det ska erkännas. Vi har hyfsat god uppfattning om VAD vi kommer att känna när pojkvännen gör slut eller när vi får drömjobbet, men vi överskattar systematiskt hur intensiva dessa känslor kommer att kännas och hur länge de håller i sig.

People are happiest when the mind is engaged! Daniel Gilbert, författare till "Stumbling upon happiness"

Det finns några förklaringar till vår oförmåga att bedöma våra känslor, bland annat det som kallas för ”the focusing illusion”, och innebär att vi oftast fokuserar på endast en aspekt i taget. Därmed missar vi viktig information som kan nyansera betydelsen av det som händer. Att vi inte vet hur bra vi är på att anpassa oss till alla möjliga situationer och känslor kallas för ”immune neglect” och gör ju att vi tror att vi kommer känna den intensiva känsla vi föreställer oss när vi tänker på det som kanske kommer att ske hela tiden, istället för att inse att även det kommer gå över.. För att verkligen lägga krokben för oss själva är vi dessutom utrustade med ett kreativt minne. Vi förlitar oss ofta på minnen när vi ska gissa hur framtiden blir, men vet inte hur vi automatiskt selekterar bort helheten av en händelse och endast minns det som är framträdande och sticker ut, samt det som hände sist, sk duration neglect. Klassisk forskning av Daniel Kahneman har visat hur patienter föredrar ett längre, mer smärtsamt ingrepp framför ett kortare, mindre smärtsamt när skillnaden också var hur proceduren avslutades. Under det längre ingreppet vande sig patienten gradvis vid smärtan, den upplevdes alltså inte lika intensivt, och slutet gjorde inte lika ont. Därför blev patientens minne mer positivt. En annan aspekt av minnet är att vi sällan minns vad vi först gissade att vi skulle känna, så när händelsen väl inträffar förutsätter vi helt enkelt att det var exakt så vi trodde vi skulle känna! Därmed är ju saken solklar - vi hade rätt och är experter på vårt känsloliv, så vi fortsätter glatt att fatta beslut utifrån hur vi tror att vi kommer känna i framtiden, nu med extra gott självförtroende eftersom det ju blev så bra den här gången… Vi lär oss aldrig av våra misstag, eftersom vi inte ens vet om att vi gör dem.

Our external circumstances have a surprisingly limited effect because we adapt and stop paying attention to them. Michael Plant, PhD

 

Michael Plant har några konkreta råd för den som vill bli lyckligare:

  • Försök hellre förändra dina tankar och vad du fyller din tid med, än att jaga yttre bekräftelse i form av pengar och stora hus.
  • Testa gärna KBT för att skapa nya tankemönster
  • Lär dig någon meditationsteknik för att minska lidandet genom större acceptans inför dina tankar
  • Använd gärna några verktyg från den positiva psykologin, till exempel tacksamhet
  • Ta reda på vad som faktiskt gör dig lycklig genom att skriva ner dina känslor och upplevelser kring en viss situation eller person under några dagar. När du identifierat vad som känns bäst - försök göra mer av det!